Inte direkt. Har funderat på om jag kanske skulle kontakta dem, men avvaktar ett tag. Fast det hade jag gjort ändå, även utan corona.

Vård och vård….
Halkade i duschen i början av november (6:e) och skadade knäet rätt illa.
Har fortfarande ont, men inte velat kontakta VC i förhoppning om att det ska gå över av sig självt.

Har hört från många på jobbet att flera personer helt sonika struntar i det. För man "vill inte belasta" sjukvården. Tanken är väl fin, men behöver du vård så behöver du vård. Right?

#3: Tror att det beror lite grann på vad det gäller.
Om det inte är något som man vet med sig är rätt akut, så kanske man avvaktar ett tag.

Det mesta har gått att lösa med videosamtal med läkaren.

#3: För min del är det inget akut. Har fått en massa nässelutslag som kliar rätt ordentligt, men jag har köpt en salva på apoteket som ska hjälpa mot nässelutslag. Så jag avvaktar och ser om de försvinner. De kliar inte lika mycket nu åtminstone.

Ja jag har haft ett problem i ett halvår som jag skjutit på nu pga corona. Jag tar tag i det om det känns akut på något vis eller när jag fått vaccinet.

Jag har varit mitt i en stor utredning så jag har gjort alla möjliga undersökningar med provtagning och röntgen flertalet gånger.

Jag är mäkta imponerad av hur bra den "vanliga" vården fungerat trots corona.

Med en ventrombos i vaden så blev det akuten…😝
Annars har jag undvikit vården om det inte varit viktigt.
Pågående behandlingar har jag fortsatt med.

Låter ändå sunt att dom flesta inte struntar helt i vården. Det glädjer mig :)

Jag har fortsatt med planerade återbesök (telefontid istället för fysiskt möte med läkaren när det varit möjligt). I övrigt har jag inte haft behov av vård. Skulle jag råka ut för något farligt/akut skulle jag givetvis söka vård, men när det gäller annat brukar jag vara rätt dålig på att kontakta vården även när det inte är corona.

Men det ju väldigt sorgligt om folk lider av sjukdomar, får bestående men eller till och med dör för att man inte vill belasta sjukvården.

Ja "telefonbesök" har jag också gjort vid behov och blodprover har en kollega tagit på jobbet när jag ändå jobbar på hematologen. Så har jag sluppit extrabesök på VC.

Jag har låtit bli att kontakta vården ett par gånger under året.

Som multisjuk med flertalet diagnoser är man ibland så illa tvungen även om man helst skulle vilja slippa pga. smittorisken.

Jag jobbar inom akutkliniken och specialvården, så jag pratar med läkare på min avdelning om det är något.
Blodprov tar jag på jobbet med hjälp av mina kollegor.

Jag har blodbristanemi, så jag får infusioner med ferrinject, jag hämtar ut på apoteket och någon av sköterskorna på jobbet sätter nål och kopplar droppet :)