#0: Jag tror det hade hamnat någonstans inom det gula 5-8st återlämnade i Stockholm. Hoppas på närmare 8.

Har själv tappat plånboken och vet hur underbart det är när en vänlig, ärlig själ hittat den och ser till att den kommer till rätta. 🥰
Hittade en gång en plånbok bland salladerna på affären och precis när jag lämnat över den till kassörskan kom plånbokens ägare inrusande och gav mig en hundring i hittelön. 😳

Jag hittade ett körkort en gång. Fick leta ett tag, men tillslut kunde jag få tag på ägaren. Fick ett flak öl som tack 😆. I Göteborg? Jag tror att Göteborgare är ärliga, men jag tror knappt på mänskligheten längre. Så tror att den hade hamnat på gränsen mellan röd/gul.

Har tappat min mobil en gång och någon hitta den och ringde mina föräldrar så jag fick tillbaka den. Även min mamma har tappat sin mobil och någon lyckades på omvägar få tag på min pappa så dem kunde mötas upp och få tillbaka mobilen (allt i Stockholmsområdet).

Jag och min kompis hitta ett betalkort i en p-automat en gång men var svårt att hitta nåt nummer till ägaren så min kompis ringde banken och bad dem spärra kortet.

Sen hade min kompis råkat glömma sitt betalkort i en automat men någon hade lagt det ovanpå när hon kom tillbaka.

Sen gäller det inte borttappade saker iof men mina morföräldrar (som är rätt virriga numera) har flera gånger fått hjälp av främmande människor att betala saker åt dem när de varit ute och inte haft pengar på sig (en gång när de tanka bilen och en gång när de handlat mat bla) så än finns det vettiga och trevliga människor där ute!

Heja Finland😃
Jag tror att Sverige också skulle hamna i topp faktiskt.

Jag tror Sverige skulle hamna på gult område, men rätt nära grönt. Men intressant experiment oavsett :)

Jag har tappat mobilen på bussen en gång. Hade sån tur att en klasskompis såg det och tog hand om mobilen, så jag fick tillbaka den dagen efter. Hon hade till och med laddat den åt mig så jag inte skulle få slut på ström under skoldagen, vilket jag tyckte var väldigt gulligt gjort

Sen har jag hittat en plånbok en gång, inne på en toalett på en tågstation. Stod och funderade på vart jag skulle lämna in den när plånbokens ägare kom springandes (hon hade sett att jag gick in på toan efter henne). Jag fick inte ens ett tack innan hon skyndade vidare för att hinna med sitt tåg… Men jag gick runt resten av dagen och kände mig som en god människa så det fick väl vara belöning nog, haha

Det som sticker ut är väl att Indier är så ärliga och Schweizare så giriga. Fy!
Annars är den här familjen rätt desillusionerade.
Vi har hittat plånböcker, mobiler, laptops och kindles till vilka jag med stor möda letat rätt på dess ägare, som alla varit väldigt tacksamma, och barnen har ofta fått generösa hittelöner.
Men när vi själva tappat något har det aldrig kommit tillbaka, jo ena sonens mobil för länge sedan. Däremot har våra barn blivit bestulna på ryggsäckar, laptops, cyklar, pengar mm.
Så att ärlighet varar längst eller belönar sig ger vi inte mycket för. Men vi fortsätter leta rätt på ägare……

#6 Tror du på riktigt, att ärlighet inte lönar sig, eller tror du ändå att det kanske ändå är rätt väg att gå?

Jag tror att ärlighet lönar sig i längden. Om inte annat, så mår man bra när man gjort en god gärning!

Jag tror också ärlighet lönar sig i längden. Om inte i form av hittelöner eller att man får tillbaka sina egna borttappade ägodelar så tror jag man får hälsosamma endorfinkickar av att hjälpa någon annan att återförenas med sina borttappade saker.
Sen tycker jag det är roligt bara att lösa mysteriet med att hitta ägaren till borttappade saker. Tror jag har en liten detektiv inom mig. 🤓

#7: Ja, som jag skriver; vi fortsätter att leta rätt på ägare. Skulle aldrig kunna något annat. 😊

#10: Ni kanske får en riktig dunder-hittelön en vacker dag som kompenserar för era borttappade och stulna värdesaker som aldrig hittade hem igen.

På något sätt får man ändå sin belöning när man lyckas klura ut hur man skall få tag på en ägare. Har hållt på i veckor ibland, men alltid lyckats. Vad säger ni om en kinesisk mobil med allt på kinesiska? Och man vet inte när pengarna eller batteriet skall ta slut. (Längesedan så inga vanliga USB-laddare.)
När man till slut kommer till någon som pratar engelska blir man nästan rusig av lycka.

Eller en Kindle som reser med en flera veckor på bilsemester i främmande land. Varken SAS eller Amazon var speciellt hjälpsamma. Men det gick det med.

Jag kommer att fortsätta tro på ärlighet, finns inget annat.

#12: Wow!

Jag tror också på Sverige högt upp bland de gröna. Vi har det gott ställt de flesta av oss.

Mark Rober gjorde ett liknande experiment på Youtube. Kan förövrigt rekommendera kanalen. Finns mycket spännande att se där!